Bostadsrätter i Södermalm: byggåren och vad de betyder för dörrar och lås

Södermalm och Hammarby sjöstad rymmer flera hundra år av bostadsbyggande på en liten yta. Det märks inte bara på fasaderna. Husets ålder påverkar också vilken typ av lägenhetsdörr du har, hur låset sitter och vad du behöver tänka på när något ska bytas. Här är en översikt, epok för epok.

De äldsta kvarteren

Södermalm var den av Stockholms malmar som bebyggdes tidigast. Mycket av den äldsta bebyggelsen finns inte kvar, men på några ställen har den överlevt.

Mariaberget är ett exempel. Området förföll kraftigt fram till 1960-talet. På 1970-talet sanerades husen varsamt och blev snabbt ett omtyckt bostadsområde. Stadsholmen, som bildades 1936, började också tidigt rusta nedgången kåkbebyggelse på Södermalm, och med tiden blev antikvariska hänsyn till varje enskilt hus vägledande i deras renoveringar.

För den som bor i ett sådant hus betyder det att dörrar, foder och trapphus ofta har ett värde i sig. Plan- och bygglagen säger att ändringar ska göras varsamt med hänsyn till byggnadens karaktärsdrag, och att en särskilt värdefull byggnad inte får förvanskas.

Stenstaden från slutet av 1800-talet

En stor del av innerstaden består av det som brukar kallas stenstaden. Stockholms byggnadsordning från 1997 beskriver den som sten- och tegelbebyggelsen som uppfördes i slutet av 1800-talet i ett rutnätsindelat stadsplanemönster. Lindhagenplanen från 1866 var förebilden, med inspiration från Paris och Berlin. Typiskt är slutna, jämnhöga kvarter i fem våningar längs cirka 18 meter breda gator.

Ett exempel på Söder från den här tiden är det röda Laurinska huset med sitt runda hörntorn i hörnet Bastugatan och Bellmansgatan, byggt 1891–1892.

Vad det betyder för dörren

I hus från den här tiden kan lägenhetsdörrarna vara original, ibland med pardörr eller glasparti, och ofta med en annan låskonstruktion än i dag. Stöldskyddsföreningen råder att kontrollera att låset passar dörren, särskilt om dörren är äldre eller om det finns en gallergrind innanför.

Storstockholms brandförsvar påpekar att många gamla hus byggdes när man inte hade samma kunskap om brandskydd som i dag, och att brandklassning på dörrar påverkar brandsäkerheten. Att byta en originaldörr mot en modern säkerhetsdörr kan därför vara både en förbättring och en känslig fråga, och det kräver alltid en dialog med styrelsen.

1940-talet: punkthusen på Danviksklippan

Länge var industrin dominerande vid Hammarby sjö. Ett tidigt undantag är Danviksklippan, där nio punkthus ritade av Sven Backström och Leif Reinius byggdes 1940–1945. Hus från den här tiden har ofta enklare dörrar än både stenstaden och nyproduktionen, och dörrarna kan ha bytts en eller flera gånger sedan dess. Fråga styrelsen vad som finns dokumenterat.

1980-talet: Södra stationsområdet

Södra stationsområdets centrala del byggdes 1986–1991 på en avvecklad godsbangård, med inflyttning från februari 1987. Totalt byggdes omkring 3 000 lägenheter. Här finns också Bofills båge, ritad av den katalanske arkitekten Ricardo Bofill.

Hus från den här perioden är byggda enligt modernare regler, med lägenhetsdörrar som är gjorda för att avskilja mot trapphuset. Men efter snart 40 år kan dörrar, lås och dörrstängare vara slitna. Det är ett skäl för föreningen att se över dem i underhållsplanen.

Från 1990-talet: Hammarby sjöstad och Sickla udde

De första husen i Hammarby sjöstad stod klara kring Tullgårdsgatan 1994. I dag har området cirka 11 000 lägenheter för drygt 25 000 invånare, och kommunen har strävat efter en blandning av bostadsrätter och hyresrätter. På Sickla udde, som tidigare var en del av Lugnets industriområde, har industrierna sedan 1998 ersatts av bostäder.

I de här husen är passersystem med taggar vanligt, och lägenhetsdörrarna är ofta gjorda för att klara både brand- och ljudkrav. Låset kan ingå i ett gemensamt system för huset. Vill du byta cylinder, fråga föreningen först så att din nyckel eller tagg fortsätter fungera i porten och de gemensamma utrymmena.

Ta reda på ditt hus historia

Stadsmuseet i Stockholm klassificerar fastigheter med ett färgsystem i blått, grönt, gult och grått. Klassningen är ett kunskapsunderlag och säger något om hur Stadsmuseet bedömer husets kulturhistoriska värde. Vill du veta mer om ditt hus kan du fråga Stadsmuseet, och söktjänsten Digitala Stadsmuseet har funnits sedan 2012.

Sammanfattning

• Ju äldre hus, desto större anledning att fråga styrelsen innan du ändrar något på dörren.
• Kontrollera att låset passar dörren, särskilt i äldre dörrar.
• I nyare hus: ta reda på om låset ingår i ett gemensamt system.
• Oavsett epok: läs stadgarna om vem som ansvarar för dörr och lås.