Säkerhetsdörr i BRF: tillstånd, krav och vem som betalar

En säkerhetsdörr är en av de vanligaste förbättringarna som bostadsrättshavare funderar på, särskilt efter ett inbrott i trappuppgången eller när man flyttar in i ett äldre hus där den gamla dörren känns tunn. Men i en bostadsrättsförening är lägenhetsdörren sällan bara din egen sak. Den här artikeln går igenom varför du behöver prata med styrelsen först, vilka krav dörren brukar behöva klara och hur frågan om betalning brukar lösas.

Varför dörren är en föreningsfråga

Bostadsrättslagen delar upp ansvaret mellan föreningen och den som bor i lägenheten. Föreningen ska hålla huset, marken och lägenheterna i gott skick, om inte lagen eller stadgarna säger något annat. Du som bostadsrättshavare ska på egen bekostnad hålla lägenheten i gott skick. Var gränsen går för en ytterdörr bestäms i praktiken av stadgarna.

HSB:s normalstadgar från 2011 är ett vanligt exempel. Där är det föreningen som ansvarar för lägenhetens ytterdörr och karm, medan låset är bostadsrättshavarens ansvar. HSB skriver också att medlemmar får måla eller tapetsera insidan av ytterdörren, men inte byta ut den. Andra föreningar kan ha formulerat sina stadgar annorlunda. HSB:s eget råd är att i första hand läsa din förenings stadgar.

Slutsatsen är enkel: vill du byta ytterdörren mot en säkerhetsdörr behöver du styrelsens godkännande innan du beställer något.

Så söker du tillstånd

En skriftlig ansökan gör det lättare för alla. Ta med:

1. Vilken dörr det gäller, med tillverkarens produktblad.
2. Vilka klassningar dörren har, till exempel inbrottsskydd, brandklass och ljudklass.
3. Hur dörren ser ut från trapphuset: färg, dörrblad, handtag och brevinkast.
4. Vem som monterar och när arbetet är tänkt att ske.
5. Hur du föreslår att ansvar och kostnad fördelas framåt.

Enligt HSB får styrelsen bara avslå en ansökan om förändring om den är till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen. En väl underbyggd ansökan med en dörr som uppfyller husets krav har därför goda förutsättningar. Be om beslutet skriftligt och spara det tillsammans med kvittot och produktbladet. Det underlättar när lägenheten säljs.

Krav som dörren brukar behöva klara

Brand

Storstockholms brandförsvar beskriver varje lägenhet som en egen brandcell som ska kunna hålla brand och rök ute i minst en timme. Lägenhetsdörren är en del av den avskiljningen. En ny dörr får därför inte försämra brandskyddet, och styrelsen kommer ofta att fråga efter dörrens brandklass.

Inbrottsskydd

Stöldskyddsföreningen rekommenderar i första hand en certifierad säkerhetsdörr, alltså en inbrottsskyddande dörr. För låset rekommenderar SSF minst klass 3 enligt SSF 3522 eller klass S3 enligt SSF 3523. Fråga leverantören vilket certifikat dörren har och be att få se det.

Utseende och ljud

I många hus vill föreningen att alla dörrar mot trapphuset ser likadana ut. I äldre hus kan det finnas särskilda hänsyn till trapphusets karaktär. Ljudet är också en fråga, eftersom en dörr som släpper igenom mer ljud kan störa grannarna. Fråga styrelsen om det finns ett beslutat standardutförande.

Vem betalar?

Här finns inget enda svar, men några mönster är vanliga:

• Föreningen byter alla dörrar. Ibland beslutar föreningen om ett gemensamt dörrbyte i hela huset, till exempel i samband med stambyte eller en större renovering. Då står föreningen normalt för kostnaden och väljer modell.
• Du vill uppgradera på egen hand. Om dörren är föreningens ansvar men du själv vill ha en säkerhetsdörr är det vanligt att föreningen godkänner bytet på villkor att du betalar. Då bör ni också skriva ner vem som ansvarar för underhåll och reparationer av den nya dörren.
• Dörren är skadad. Om dörren har brutits upp vid ett inbrott blir frågan om vem som ska åtgärda den beroende av stadgarna och av försäkringarna. Kontakta styrelsen och ditt försäkringsbolag direkt.

Tänk på att ditt försäkringsbrev kan innehålla särskilda krav på lås och dörr. SSF påpekar att sådana krav framgår av försäkringsbrevet, så läs det innan du väljer dörr.

När låset krånglar i väntan på beslutet

Ett dörrbyte tar tid: ansökan, styrelsemöte, beställning och leverans. Under tiden är det låset du har som gäller. Kärvar det eller känns det slitet är det värt att åtgärda direkt, eftersom låset i de flesta stadgar är ditt ansvar. Bor du i ett hus med gemensamt låssystem, fråga styrelsen innan du byter cylinder.